Jord & Gödsel

från Henrik Bodins föredrag 19/4 -09

Föredrag/Kurs av Henrik Bodin, Trädgårdsrådgivare i Jönköping

Vi var drygt 20 personer som samlades kl 11 för att lära om jord och gödsel.

Efter en kort presentation gick vi ut i parken och gjorde ett par fältprov. Sedan gick vi in och fikade och vid 1-tiden körde Henrik igång sin presentation. Vi kände och knådade på våra medtagna jordprover innan vi gick vidare och talade näringsämnen.

Noteringar med anknytning till Henriks bilder:

Bedömning i fält:
Visuell bedömning

  • Spaddiagnos
  • Rullprov
  • Rivprov/strykprov

Man kollar

  • Utseende på växterna, jämnhet
  • Sten/ berg
  • Ytvatten
  • Färg på jordytan
  • Indikatorväxter
  • Jordlutning

Vi diskuterade vad det kan bero på när en uppvuxen häck har ett lägre parti på ett ställe. En orsak kan vara ett näraliggande träd – det ser man ju. Men när inga synliga träd finns?

- rester av ett gammalt nedsågat träd
- delar av en gammal grusgång eller liknande som kan ha funnits där
- att jorden är packad av tidigare aktiviteter
- att det finns eller funnits vatten och avloppsledningar där
- att det är en gammal avstjälpningsplats med spill som finns långt ner i jordlagren
- att det finns en källåder där eller nära (för mycket väta minskar syret i jorden)
- eller ev (om man är metafysiskt lagd: att det finns ett curry-kors just där.

Stående vatten på ytan - tyder på att det är kompakt i de nedre jordlagren
För kunskap om indikatorväxter – se en vanlig flora över nordiska växter
Jordlutning – det är kallare luft i de lägre partierna

Vi gjorde två fältprov med spaddiagnos i parken bakom föreningsgården.

Såhär tar man upp en jordskiva för diagnos:

Man ska gräva 30 cm djupt och helst när växtligheten är i gång.
En rak spade och en grävspade behövs - och en bräda som ”mothåll”. En gammal tandborste och ett måttband kommer också till användning.
Gräv ner den raka spaden i framkant av en tänkt jordskiva som ska vara 10-15 cm bred.
Gräv sedan ett dike runt denna tänkta jordskiva så att man kan få loss den utan att den går sönder. När det sista spadtaget ska tas bör någon hjälpa till att hålla emot med en bräda när den raka spaden flyttas.
Hela jordkokan, ca 30 cm djup och 20-25 cm bred och 10-15 cm tjock ligger nu på spaden och kan analyseras (enligt nedan). Genom att borsta försiktigt med en tandborste kan man blottlägga och granska rötter och djurliv i jordskivan.

Spaddiagnos - studera och dokumentera:

  • Jordprofilen
  • Färgen
  • Lukten
  • Grovstrukturen
  • Finstrukturen
  • Djurlivet
  • Rotutvecklingen
  • Växtrester

Vita rötter är aktiva. Väl förgrenade rötter är bra.
Svart jord är bättre än grå (som innehåller mindre organiskt material, dvs ren lera).
Om man ser lager av gammalt växtmaterial längst ner på 25-30 cm djup så är det risk för att det saknas syre för förmultning och då utsöndras gift. Luktar det unket så måste jorden luckras på djupet.

Rullprov:
Blöt upp jorden, jobba den smidig och rulla den tills strängen brister.

  • Grov mo, går ej att rulla
  • mjäla-finmo brister tidigt > 4 mm
  • leriga jordar (5-15%) brister vid ca 3 mm
  • mellan-leror (15-40%) brister vid 1 mm
  • styv lera (40 < %) går att rulla till under 1 mm

Riv-/strykprov – av torkad jordyta:
- mörkare färg, stora korn lossnar vid rivning, sträv när ytan stryks = mo
- ljusare färg, dammar när ytan rivs. len mellan fingrarna = mjäla

Ett tunt lager jord läggs på kartongbiten och får torka lite innan man känner med handen eller mellan fingrarna.

  • Om jorden är len som mjöl finns inslag av lera / mjäla.
  • Är det strävt som sand är det mest sandjord / mo
  • Mjäla får en stelnad hinna när det torkar och lyfter rötterna vid frost.

JORDEN I TRÄDGÅRDEN, FÖRENKLAT:

Löst material mellan markytan och berget.

  • Kallas podsol i barrskog
  • Kallas brunjord i lövskog och på odlad mark
  • Delas in i matjord (översta 30 cm) - och alv

Podsol - är surt, näringsfattigt och släpper igenom vattnet för fort
Brunjord - är näringsrik och (när man odlat ett tag) luckert i det övrelagret (30 cm)
Matjorden - består av: Mineralpartiklar, organiskt material, vatten och luft.

Mineralpartiklar (omfattar även sand och lera):
Grus: 20-2mm Sand: 2-0,2mm
Mo: 0,2-0,02mm Mjäla: 0,02-0,002mm
Ler: 0,002 > mm Sten: 20-200 mm
Block: över 200 mm (20 cm)

Grus, sand, mo och mjäla kan inte blanda ihop sig – förekommer en och en – ger ingen näring (näringspartiklar kan inte fästa på dem)
Lera klumpar ihop sig, bildar aggregat, bara lera kan hålla och ge näring

Organiskt material = Växtdelar, djurdelar

  • Mer eller mindre förmultnade (ombildade till näringssalter)
  • Kan hålla och ge näring
  • Håller ihop mineralpartiklarna
  • Skapar struktur i jorden
  • Mat till alla markorganismer
  • Blir näring så småningom

När ett löv faller och bearbetas av svampar, djur etc frigörs näringsämnen.
Binder ihop lerkorn, sandkorn, mo-delar och där kan bildas kanaler för näring och vatten.

Vatten:

  • Finns i de mindre hålrummen
  • Mängd beror på tillflöde, kapillärkraft, dragningskraft, dräneringsförmåga
  • Hjälper rötterna att ta upp och transportera näring

Kretsloppet: Vattnet går från jorden in i roten, tar med sig näring upp i växten.. avdunstar via bladen...
Kapillärkraft – vattnet stiger
Dragningskraft – vattnet sjunker

Luft:

  • Finns i de större hålrummen
  • Ger syre till rötterna, markorganismerna
  • Transporterar bort koldioxid

EGENSKAPER

Sandig jord: Grov struktur, dränerande, näringsfattig, varm, lättbearbetad

Lerig jord: Fin struktur, vattenhållande, näringsrik, kall, svårt att bearbeta (kräver att man gör rätt saker vid rätt tid gräva på hösten, invänta rätt tidpunkt för bearbetning på våren - om man tar en koka och släpper den på hårt underlag, ska den falla isär)
Sandjord är varm – men bara på ytan.
Lera är kall – men mer jämnt tempererad

KÄNNETECKEN
Sandig jord: Ljus färg, Grov struktur, god bärighet, lätt att bearbeta
Lerig jord: Mörkare färg, finare struktur, kan rullas, dålig bärighet vår och höst, sprickbildning vid torka, tung att bearbeta.

Jord som spricker vid torka innehåller mycket lera och lite organiskt material.

JORDFÖRBÄTTRING
Sandig jord: Med kompost, kogödsel, gräsklipp, jord i påse.
Lerig jord: Med Kompost, kogödsel, gräsklipp, kalk, grovt grus, barkmull

  • Sandjord måste förbättras varje år med organiskt material
  • Lägg gärna klipp ovanpå jorden
  • Kalk hjälper till att bilda aggregat i lerjorden

GÖDSLING
Sandig jord: Lite och ofta
Lerig jord: Mycket och sällan

VATTNING
Sandig jord: Lite och ofta
Lerig jord: Rikligare och mer sällan

Bevattning tumregel: 30 l/kvm per 10 dagar, det klarar även sandjordar

GÖDSLING - NÄR SKA MAN TILLFÖRA VAD

På våren: Kogödsel, kompost, hönsgödsel, NPK + micro, Blåkorn, TG Växupp, Gräsmattegödsel, Chrysan, Benmjöl, Rhododendrongödsel.

På sommaren: Gräsklipp, Näringsvatten, Urin, Kalksalpeter (N)

På hösten: Höstgödsel, Ekologisk Algomin, Kalk, Färsk kogödsel, Benmjöl, aska

  • Kogödsel har mer kväve än hästgödsel
  • Häst- har mer kalium och calcium än ko (bra för blommor och bär).
  • Hästgödsel innehåller mycket halm och torv – alltså mindre näring
  • Hönsgödsel ger mycket kväve – mycket näringsrik
  • Färsk gödsel ska grävas ner på hösten
  • Syntetiska medel tillför näring bara till växten- jorden utarmas – och har en viss pH-sänkande effekt
  • Tång: torkas och smulas sönder och blandas med jorden ??
  • Chrysan och benmjöl för lökväxter
  • Blodmjöl innehåller mycket kväve
  • Rhododendron kräver surjord, t ex Rhododendronjord och –gödsel.
  • Ngn sa att 1 dl flytande blåkorn till en hink vatten (10 lit) ger friska Rhoddar.
  • Kväve tillsätts på sommaren – gärna som näringsvatten av nässlor eller ogräs: Lägg ogräset i en hink med vatten i 10 dagar, då har man inaktivt ogräs + näringsvatten. (Luktar faen) – ogräset kan läggas i en jutesäck för enklare separering med vattnet.
  • Urin ska eg. lagras 6 månader innan det får användas – kväverikt – ska myllas/vattnas ner i jorden – om det stannar på ytan bildas gas.
  • Inget kväve på hösten.
  • Kalk ska regna ner under vintern
  • Aska 1 kg per 100 kvm/år. – är bra för jordgubbar, rosor, pioner, bärbuskar (inte hallon?)

VILKEN JORD PASSAR TILL VAD:

Rabatten
Billiga jordar 4st/ 100kr
Villa plantjord
Rabattjord
Barkmul

Urnorna
Blomjord med leca

Terrassjord

 

Växthuset
Planteringsjord

Terrassjord

 

Användbara specialjordar
Medelhavsjord

Orkidéjord
Rododendronjord
Ev. Rosjord
Ev. Gräsmattedress

GRÄVA ELLER INTE GRÄVA
(+) Blandar jorden, skapar struktur, blir homogent, tar bort ogräs
( -) Skadar maskarna, jobbigt, kräver energi, risk för näringsläckage

TÄCKODLING
(+) Gynnar maskar, jämnare näringstillförsel, bevarar fukt, motverkar ogräs
( -) Tar tid att bygga upp jorden (minst 5 år), kallare jord på våren, gynnar sniglar och sork, svårt att genomföra i stor skala

JORDANALYS, se www.eurofins.se
Ta prover här och där i berörd odlingsyta – på 30 cm djup.
Grundanalys (Villa Grund) kostar 420:-. Då får man veta:
Jordart, mull- och näringsämnen, pH-värde, ledningstal (brist, lite, lagom, jättemycket)
Villa mini kostar 275:-. Då får man veta:
Jordart, pH-värde, halt av fosfor o mangan, ledningstal.

NÄRINGSÄMNENS BETYDELSE FÖR VÄXTERNA

JÄTTEVIKTIGA
Kväve (N), Fosfor (P), Kalium (K), Kalcium (Ca), Magnesium (Mg), Svavel (S)

  • Kväve är gaspedalen för tillväxt. P+K påverkar blomning.
  • Calcium (Ca) påverkar övervintringsförmågan.
  • Svavel fanns förr ymnigt i luften men det har minskat

VIKTIGA
(Järn (Fe), Mangan (Mn), Zink (Zn), Kobolt (Co), Koppar (Cu), Bor (b), Molybden (Mo)

  • Mineralerna är verktygen för att bilda proteiner och vitaminer
  • Mossa t ex växer ihjäl sig om den får mycket järn
  • För att tillsätta järn: Järnsulfat

BEHÖVS
Natrium (Na), Klor (Cl), Kisel (Si), Aluminium (Al), Vanadin (V), Arsenik (As), Selen (Se), Fluor (F), Jod (J).

  • Spårämnen används av växterna men oklart för vad.
  • Surfinia t ex får fler blommor med kisel

Exempel på jordens betydelse för växterna:

Från vänster till höger på bilden:

  • Okalkad och ogödslad torv
  • Sandjord
  • Vanlig matjord
  • Planteringsjord – ekologisk. Innehåller: hönsgödsel, benmjöl, kogödsel