Detta har hänt 2013

To 7/11 Minns i november

Ingeli, Anna, Kerstin och Gunnel vann biljetter till Kistamässan

Den här kvällen visar vi medlemmarnas värsta, bästa, roligaste eller i alla fall minnesvärda bilder från trädgårdsåret 2013 i en fantastisk bildkavalkad!

Vi sätter ihop ett eller flera bildspel, beroende på vilka bilder vi får in. Ju fler bilder du bidrar med desto större chans för oss att sätta ihop ett intressant program.

En del av bilderna kommer vi också att skriva ut och visa på skärmväggar i lokalen. Hoppas du vill bidra!

Inlämning senast 26/10

Hör av dig till Kristina Rilbe om hur överlämningen ska gå till:

08-761 0734 eller via e-post: kristina@rilbe.se

Tidpunkt för visningen: Torsdag 7/11 kl. 19:00-21:00

Plats: Föreningsgården Kvarnhjulet, Kulturkaféet, Pluggvägen 6C

Avgift: 30:- inkl. fika med hembakad kaka. Endast för medlemmar.

Färgtema i perennrabatten 15/10

Kerstin Engstrand, välkänd trädgårdsskribent och fotograf lär oss måla med peren­ner. Kerstin visar inspirerande bilder med exempel på suveräna kombinationer, sorterade efter färg. Vi får dessutom råd om vilka växter som passar var med tanke på jord och ljusförhållanden och om plantering och skötsel.

Tid: Tisdag 15/10 kl. 19:00-21:00

Plats: Föreningsgården Kvarnhjulet, Kulturkaféet, Pluggvägen 6C

Avgift: 90:- (medlemmar 60:-) inkl. kaffe och hembakad kaka

Buskar och träd 24/9

Inspirerande kväll med Dan Rosenholm, välkänd trädgårdsdesigner och -skribent, om hur buskar och träd ger trädgården karaktär och skydd för vindar och insyn. Att välja buskar och träd till sin trädgård är en konst, det är många faktorer att ta hänsyn till, och Dan ger oss verktygen att välja rätt efter förutsättningar och smak. Vi får också goda råd om plantering, läge, skötsel och när de ska beskäras.

Tid: Tisdag 24/9 kl. 19:00-21:00


  

Lö 7/9 Växtmarknad på Tyresöfestivalen

Hoppas ni har gott om plantor att skänka till höstens växtmarknad på Tyresö­festivalen. Där visar Tyresös föreningar upp sig och ordnar olika aktiviteter och vårt bidrag är just växtmarknad. Medlemmarna får ”byta” plantor helt gratis, medan andra får betala 10-20:-/planta till föreningen. Vi håller fast vid systemet att ta högst 3 plantor åt gången, så att alla får en chans att fynda. Givetvis får man ställa sig i kö hur många gånger man vill. Lite större och/ eller mer sällsynta plantor kommer vi att ta 20:- för - även av medlemmar.

Du kan också testa dina kunskaper på vår Tipsrunda och vinna fina priser på vårt lotteri.

Tid/Plats: Lördag 7/9 kl. 12:00-17:00. Troligen bakom B-huset

Inlämning: Växter kan lämnas in från kl. 10:30  – med namnetiketter

Kontakt: För mer info, ring Carina Lenngren 712 40 37.

Kom ihåg medlemskortet!

Sö 1/9 Workshop - trädgårdskonst

Vill du skapa ett eget konstverk eller nyttoföremål för trädgården? Ta med material från de egna gömmorna eller från ”skroten”. Vi träffas i Lennarts verk­stad, där det finns redskap för att klippa, såga, svetsa, böja och hopfoga på olika sätt. Lennart hjälper till och visar hur man använder verktygen, men i övrigt gäller det att skapa själv.

Ta med lunchmacka eller picknick-mat. Föreningen bjuder på kaffe och kaka. Inspirationsbilder kommer löpande att läggas upp på vår webbsida. Skicka gärna egna bilder. Max 15 personer, minst 5, och endast för medlemmar.

Tid: Söndag 1/9 kl. 10-15

Plats: Lennart Lundkvists trädgård på Lindalsvägen 11 i Trollbäcken

Skicka inspirationsbilder till: info@tyreso-tradgardssallskap.se

Avgift: 100:- inkl. kaffe och hembakad kaka

Anmälan: Senast 15/8 till Lennart 742 3405

eller e-post till föreningen.

Referat från Maj-Lis Petterssons föredrag Skörda till max

Skörda till max - en kväll om bänkar, bäddar, täckodling och växthus

Efter 40 år på SLU bildade Maj-Lis och maken ett eget företag när de gick i pension: Gröna Råd Växtkonsulter AB – www.gronarad.se

51 personer deltog vid föredraget i Kulturkaféet.

Det var ett mycket informativt föredrag, med frågestund efteråt, som inte bara handlade om odlingsbäddar.

Här är några brottstycken ur den rika floden av kunskap.

Gemensam nämnare för odlingsmetoderna är värme, värme för rötterna. Resten av plantan vill ha svalt.

Det behövs 20-25 grader för att gro, och en värmematta är fint att ha enligt Maj-Lis.

Värme = energi och det är det som ger groning.

Ljus behövs i regel inte förrän groningen kommit igång – undantag är ljusgroende fröer.

För bra växtljus – kolla t.ex. Rockdalas webbsajt.

Sticklingar vill ha hög fuktighet! Gärna i odlingstunnel.

Processen att få rötter får inte ta mer än tre veckor och då är sticklingar i jord det enda tänkbara enligt Maj-Lis.

Om växthuset

  • 12-15 kvm är det minsta man bör satsa på enligt Maj-Lis.
  • Kanalplast har högt U-värde – behåller värmen bra, men med glas ser man växtligheten i huset bättre.
  • När småplantorna och sticklingarna ska ut i växthus tidigt på året behövs värme där, speciellt på nätterna.
  • Man kan ha ett rörsystem med kamin som värmekälla, och/eller frostvakt eller liknande.
  • PLYFA – är ett suveränt material för odlingslådor i växthuset – de tål fukt.
  • Gurkorna vill ha supervarmt och fuktigt, om de får klättra högt når de torr luft och får spinn.
  • Försök få gurkplantorna att klättra vågrätt i stället för på höjden – går med hjälp av armeringsjärn t ex
  • Tomatplantorna vill ha torr luft och max 25 grader
  • Bäddarna i växthuset bör vara minst 40 cm djupa – gärna upphöjt

Jorden i växthuset behöver bytas ut när växterna ger sämre eller inte är så friska. Maj-Lis bytte ut bädd efter bädd pö om pö i 17 år innan hon behövde göra en större ”sanering” (8 år sedan och ännu fin-fint!)

Om varmbänk

  • Lådan bör vara ca 1 m hög med en sida lite högre (eller lägre) - ett sluttande ”takfönster” släpper in mer ljus!
  • Lådan kan vara av lecablock eller trä isolerad med frigolit på ut- resp insidan.
  • Färsk (icke-brunnen) hästgödsel (eller ko-?) i 50-cm lager – trampas till och vattnas, så det börjar brinna.
  • Vid 50 grader lägger man på nästa lager – 10-15 cm jord – när den mäter 20 grader kan man börja så.
  • Gamla fönster eller kanalplast läggs på som lock/takfönster.
  • När det blir för varmt får man lyfta lite på locket.
  • Om det blir kallt väder får man lägga mattor eller liknande över locket så inte värmen sipprar ut för fort.

Det är alltså lite pyssel med varmbänken – men spännande att följa utvecklingen.

Om upphöjda bäddar

  • Upphöjd bädd blir varmare tidigare.
  • Bäddarna ska ligga i nord-sydlig riktning för att få jämn solbelysning (så inte raderna skuggar varandra)
  • Bygg upp med brunnen stallgödsel inklusive strömaterial, som kan vara

-          torv – är det bästa, men också dyraste

-          halm av vete, korn men helst inte råg (?)

-          nåt annat ”otäckt” (?) – ta reda på vilket strö som används när du skaffar brunnen gödsel

  • Om mycket lera – jordförbättra med sand 0-8mm - och kaffesump
  • Kaffesump ger liten PH-sänkning, förbättrar strukturen och bryts inte ner så snabbt – ger ingen näring och stör sniglarna.
  • Värmen kan höjas med täckning av svart marktäckningsduk – släpper igenom vatten men bara lite ljus – och drar åt sig värme – försvagar ogräset
  • Väven kan ligga på hela året och tas bort nästa vår när det är dags att så t ex morötter, rödbetor, rädisor
  • Då det är ogräsfritt – rör inte om för mycket i jorden – då kan eventuella slumrande ogräsfrön få luft och vakna till liv

Bygg gärna upp en kant så inte jorden rasar ner i gångarna.

Om växtlimpan

  • När den upphöjda rabatten börjar bli klen gör Maj-Lis såhär – ta en eller ett par rader åt gången
  • Samla ihop växtmaterial – halv- och/eller oförmultnat och täck befintlig jord.
  • Lägg plast över och låt det ligga en säsong – man kan göra hål för squashplantor om man vill ha något grönt under tiden.
  • När plasten tas bort är det ogräsfritt utom där hålen för squashplantorna var.

Om täckodling

  • Täck gärna med gräsklipp
  • Men inte på fruktträd – det kan skapa/gynna fruktträdskräfta
  • Gärna i grönsakslandet – speciellt purjo, tomater och majs gillar det (1-2 givor per år)
  • Och på svarta vinbärsbuskarna – 1 giva per år - tidigt – första gräsklippningen
  • Täck ordentligt; 4-5 cm

Fiberduk - ger fuktighet och värme och skyddar mot insektslarver – speciellt kållarverna

Om kompost

  • Enligt senaste rönen ska man inte röra om och vända komposten – varken köks- eller trädgårdskomposten
  • Kväve försvinner vid omrörning/vändning har man kommit på
  • Dålig lukt försvinner när man täcker med strö eller löv
  • På våren – gräv dig in i mitten så får du ut fina jorden – resten sjunker ner av sig självt

Om gångarna i grönsakslandet

  • Huvudgångarna bottnas med Geotextil
  • Mellangångarna täcks med marktäckningsduk och halm eller bark eller grus – så de får torka ut.
  • Kliv inte i planteringarna!

Lite om grödor etc

  • Gurka ska ha varmt och fuktigt.
  • Persilja är bra att förgro
  • Björnbär odlas i växthus hos Maj-Lis – de hinner inte mogna annars
  • Dill vill ha värme – fiberduk! – är kinkig för svampar – förkultivera eller sätt på varmaste finaste platsen
  • Klätterlilja – Gloriosa – är värmeälskande, odlas helst i växthus – kan gå på friland i gynnsamt läge
    (några rotbitar fanns till skänks)
  • Ödlekalla – med vackra blad och illaluktande blomma – några knölar fanns till skänks)
  • Kardon – för bladens skull
  • Taro – för bladens skull – men har ätliga rötter – får spinn i rumstemperatur – övervintras i växthus?
  • Kronärtskockor för bladen och – sååå goda
  • Sallad gror inte över 20 grader – tänk på det – vid kompletteringssådd på sommaren
  • Ruccola odlas helst i växthus – får jordloppor utomhus

Actinidia – minikiwi el Krusbärskiwi – är härdig och har små men mycket goda frukter. Katter är galna i rötterna så se upp för krafsande.

Om skadegörare

  • För kållarver finns en Bacillus thuringiensis för biologisk bekämpning (Turex50) som ska fyllas på var 5-6 dag.
  • Kaffesump stör sniglarna – lägg rejält med kaffesump omkring angripna plantor – och fyll på
  • Vattensork bekämpas bäst med kolsyreis – kan finnas där man köper brandutrustning

-          Släng in några bitar i alla gånga och försök täcka öppningen något.

Verkar så att syret tar slut allteftersom isen smälter. Sorken blir först medvetslös och dör sedan av syrebristen.

Referat från mötet om Gatsmart odling

Gatsmart odling

Föredrag 26/3 av Ulrika Flodin-Furås.

Ulrika började med att berätta lite fakta om odlingspotentialen i Sverige som helhet. T ex

- att det finns 2 miljoner balkonger

- att det finns 200 tusen uteplatser till exempel

- att 20% av svenskarna skulle vilja vara självförsörjande på grönsaker.

Ulrika är journalist och fotograf och redaktör för koloniträdgårdsföreningens tidning ”Koloniträdgården” och det är i den rollen hon har stött på och intresserat sig för fenomenet ”stadsodling”, dels i form av gerillaodlingar i många storstäder, dels som mera lagliga metoder att odla på kommunernas – eller fastighetsägarnas – gröna ytor i bostadsområdena.

Ulrika är delaktig i ett nätverk som odlat upp 10 pallkragar i Axel Lindqvists park på Söder – vid Åsögatan/Nytorgsgatan. Solveig Sidbladh (mångårig medlem i TTS) är också inblandad i projektet.

De fixade lov av kommunen att ställa upp 10 pallkragar, ställde i ordning dem och satte upp lappar i portarna runt omkring. Och snart var det i full gång.

En intressant iakttagelse var att väldigt många var unga killar som blev riktigt engagerade när de kommit igång.

Övriga iakttagelser:

  • Många undrar över skörden – stjäl inte folk när det är dags att skörda? Vi fick veta att begreppen mitt-ditt inte är det väsentliga i de här sammanhangen. Omkringboende uppmanas att komma och ta för sig!
  • Man bör börja i liten skala – för att se vad man orkar med
  • Ha en skötselplan för hela odlingssäsongen och gör upp vem som gör vad
  • Glöm inte bevattningsfrågan, hur och var kan ni få vatten
  • Kolla med parkförvaltningen om brukaravtal
  • Luften i staden är OK bara 30 m från starkt trafikerad infartsvägar
  • Men jorden kan innehålla mycket tungmetaller – därför är det bra att odla i upphöjda bäddar – med ny, frisk jord
  • Vi fick se många fiffiga lösningar i olika städer världen över.
  • Odling i stadsmiljö är också positivt för miljön och djurlivet. Insekterna får nära till föda och jorden kan ta vara på dagvattnet på ett bättre sätt med ”gröna korridorer”
  • Sälg kan rena jorden och suga upp överflödigt dagvatten.
  • Bokachi – ett utrymmeseffektivt sätt att ta hand om kompost, man strör ett medel över hushållssoporna i en hink – det hindrar lukt och påskyndar förmultningsprocessen. När hinken är full och innehållet fermenterat häller man över det i svarta sopsäckar där det får mogna ytterligare någon säsong. Denna ”kompost” måste spädas 1/10 och stå i ca 2 veckor innan den strös ut i odlingarna.
  • Man kan skapa ett eget kretslopp och bjuda in insekter och smådjur som håller ordning på ev skadedjur. Kålodlingarna behöver skyddas med fiberduk under den tid när kålfjärilen lägger sina larver.
  • Växelbruk är en prima metod för att inte utarma jorden.
  • Samla och byta fröer är en spin-off-effekt – liksom att involvera barnen i odlandet.
  • Wellpapp mot rotogräs är en beprövad metod, under processens gång kan man strö jord över wellpappen och odla i den under 1-2 år.
  • Hypopondrisk odling – sker i ett substrat i stället för jord. Gör det enklare att odla på t ex tak, eftersom det inte blir samma tyngd som jord-odlingar.
  • I ”Food deserts” i USA, där folk har flera mils väg till närmaste affär med ”riktig” mat, försöker man få folk att odla egna grönsaker.
  • Andra experiment: t ex Eatable Bus Stop – att ha grönsaksodlingar vid busshållplatserna.

Efter föredraget avtackades Ulrika med en burk Tyresöhonung, och vi tog en fika innan Sanna tog mikrofonen och ledde en frågestund. I panelen fanns: Ulrika, Anna Karlsson från Tyresö parkförvaltning och Kristina Erdholm från Tyresö kulturenhet (som står som arrangör tillsammans med Tyresö Trädgårdssällskap).

Vad gör man om folk inte sköter om sina odlingar?

– Ulrika svarade att problemet inte uppstått ännu. Så länge eldsjälarna är med så sköts odlingarna.

Frågan om hur Tyresö kommun skulle få in stadsodling i stadsplaneringen fick inget svar. Chefen för gatu- och parkenheten var inbjuden och tillfrågad redan i december förra året, men backade ur i sista stund. Anna Karlsson, ansvarig på parkförvaltningen skickades hit i stället – ”för att lyssna”, så vi fick aldrig något svar på frågan om hur Tyresös planer ser ut, vart man ska vända sig med intresseanmälningar eller vad som händer i nästa steg.

Trädgårdsstaden Tyresö har inte lyckats visa hur medborgarnas odlarintresse ska tas om hand.

En diskussion uppstod också om odling i skolorna, några trodde det var hopplöst eftersom ingen är hemma att sköta odlingarna under sommarlovet. En åhörare (en rektor i en skola i Vendelsömalm) menade att många barn var hänvisade att vara hemma även under sommarlovet och att odlingarna skulle kunna vara en bra sysselsättning. Naturskyddsföreningens representant sa att hon haft skolträdgård i Krusboda, men att det krävdes en resurs som höll ordning, planerade och tog tag i saker ibland. Men sådana resurser finns inte i skolorna idag, påpekade rektorn.

En representant från Gudö å odlarförening berättade att det fanns lediga odlingslotter både där i Gudö å och på Fnyskens område. Så man skulle inte behöva odla på kommunens mark, tyckte hon.

Anna frågade deltagarna vad de hade för förslag på områden att odla på, men det kom inga konkreta önskemål, utom att rundeln mellan Vårdcentralen och Folktandvården (Bollmoravägen 20?) borde kunna odlas upp. Anna tror att det är fastighetsägarens anläggning, men skulle återkomma.

Det hela avslutades med att Anna fick en del frågor med sig hem – bland annat om vad nästa steg är.

För frågor och önskemål från medborgarna, får vi hänvisa till Anna på Tyresös parkförvaltning tills vidare.

Referat från föredrag om Iris och Dagliljor

Iris och dagliljor

Föredrag av Karin Olsson den 19/3 2013

Karin är verksam i den sk HIH-gruppen i Trädgårdsamatörerna. HIH står för Hosta Iris Hemerocallis och gruppen har till syfte att stimulera umgänge och erfarenhetsutbyte kring dessa favoritväxter.

Ca 47 personer deltog och här kommer lite axplock från föredraget.

 

Iris germanica – en skäggbärande iris

  • Skägget är som en korthårig ”tunga” i svalget
  • Vill ha söderläge och torrt – speciellt efter blomningen

Några arter:

  • Croftway Lemon – doftar smågodis, svagt citrongul i färgen
  • Kent Pride – brun blomma, svag doft
  • Gloey Bound – höstblommande – får ofta fula blad mot hösten
  • Vissa Irisar vill ha det fuktigt – på sommaren – men absolut inte på vintern:
  • Iris setos – har inget skägg
  • Iris sibirica Emperor – de upprätta kronbladen lite ”trasiga”, stadiga, styva stjälkar, klarar kraftig blåst
  • Emperor är klarblå – den var planterad bland Jättedaggkåpa – jättesnygg färgkombination!
  • Iris hookeri Uromovi – höstblommande, smala blad, de upprätta kronbladen är hela (jfr Emperor)
  • Bra kompisväxter: Solhatt i alla färger och former.

Dagliljor – finns 72 000 registrerade sortnamn!

  • Planteras med c/c 50-70 cm.
  • Välj en planta med något/några sidoskott/bladrosetter – hellre än bara en rosett med blomma – för när blommorna dör ut kan plantan dö – det är de små sidoskotten som övervintrar
  • Känslig för rotkonkurrens – om andra plantor kommer för nära så avtar blomningen
  • Vill stå orörd i många år (5-15!) och ”visar” själv när det är dags att dela – blomningen avtar.
  • Karin rekommenderar att ev delning/uppgrävning görs på våren så att rötterna hinner utvecklas innan vintern
  • Om jorden är mycket sandig – tillsätt torv
  • Gödslas tidigt på våren – när småskotten börjar komma ur marken (Blåkorn, benmjöl eller liknande – inte kogödsel som höjer jordytan!)
  • Gödsla även strax efter midsommar när blomningen sätter igång (när blomstjälen är ett par cm)
  • Dagliljan vill ha gott om vatten, men väl etablerad, klarar den även torka en tid
  • Har grunt rotsystem – klarar att stå i några cm jord på en bergsplatå.
  • Rötterna får inte sättas för djupt – några cm max – annars upphör blomningen.
  • Finns en ”spindel”-typ – Curly med smala kronblad
  • Nästan alla (95%) är gula eller gröna i svalget.
  • Ibland får de flera-dubbla antalet kronblad – det upprepas sällan
  • Finns en daglilja med variegerade blad – växer långsamt – men skickar ut nya bladrosetter ganska långt från moderplantan.
  • När man pratar höjd – så är det blomsstängeln man mäter och det finns sådana som är 25 cm – och sådana som höjer sig högt över bladverket 180 cm!
  • Big Kiss – ljusa blad med ljust aprikos mitt får 25 cm stora blommor – till i november
  • Autumn Minaret är 180 cm och blommar ända in i september
  • Karin hade fullt av blommor på ett parti dagliljor i november 2012 – med frost på!
  • Jordförbättra inte – då kommer rötterna för djupt
  • Öppet läge är bäst, soligt och regnigt – men många arter blir fula i regn – färgen rinner liksom bort
  • Kompisväxter:
  • Vitsippor, krokus och vårlökar, allium – deras rötter ligger ju djupare. Nävor kan gå bra, men inte för nära moderplantan.
  • Inga marktäckare i dagliljerabatten!
  • Det sägs att man kan klippa ner både stänglar och blad på hösten – men Karin har inte testat det ännu. Hittills klipper hon ner på våren.
  • Rötterna kryper upp ovan jord ibland – låt det vara – täck inte med ”ko-på-påse”!

 

Referat Årsmötet 2013

För första gången i föreningens historia är styrelsen helt intakt efter ett årsmöte. Även revisorer och valberedningskommitté är oförändrade.

47 personer deltog i årsmötet och alla verkade nöjda och glada!

Årsmötesförhandlingarna gick snabbt. Gunnel Sjökvist-Karlsson höll i ordförandeklubban under mötet och Eivor Långström förde protokoll.

Marie presenterade Verksamhetsberättelsen genom att peka på hur vi uppnått målen. Lennart fick stoltsera med goda siffror och revisorerna var nöjda med oss.

Val av styrelse, revisorer och valberedningskommitté bjöd alltså inte på någon dramatik. Sedan redogjorde Sanna för verksamhetsplan och mål för 2013 och fick hela auditoriet att lyssna noga och förstå hur vi tänker och planerar för framtiden och att fler kanske kan hjälpa till. Speciellt är det kritiskt med affischerings-platser.

Budgeten accepterades också. Vår nya logga presenterades och ingen hade något att erinra mot den. Det lyser väl igenom hur glada vi är åt den.

Årsmötesprotokollet kommer att skickas ut med Höstprogrammet.

I pausen fick vi kaffe, smörgåsar (halva styrelsen jobbade med dem!) och ’kärleksmums’, som bakats av en hjälpande medlem: Eva Hallberg.

I pausen hade vi också lotteri. En tredelad tavla med trädgårdsmotiv, 5-6 trädgårdsböcker, en ”krukmakare” och några pelargon­sticklingar fanns bland priserna. Efter föredraget lottades även ett konstnärligt buskstöd ut, skänkt av Linda Schilén. Gun Petersson blev lycklig vinnare av denna.

Som lottsedlar använde vi en Idéfångstblankett där deltagarna ombads prioritera bland några av våra förslag och komma med helt nya idéer. 38 personer lämnade in sina blanketter och bidrog på så vis till vår idélista.

 

Trädgårdsmästarens genvägar, föredrag av Linda Schilén.

Linda är konstnär och trädgårdsmästare – på Ulriksdals trädgårdar - och håller föredrag på mässor och föreningsmöten.

 

Linda började med att visa en bild på sin hängmatta och undrade hur många timmar vi egentligen spenderar i våra hängmattor på en säsong.

Linda hämtar inspiration från naturen och kommunernas trädgårdsmästare för att hitta genvägar.

Utgångspunkten är att vi vill ha en vacker och harmonisk trädgård – annars kvittar det ju vad vi gör.

Lindas goda råd:

  1. En skiss över trädgården, indelad i lagom arbetsintensiva ytor. Och så jobba med en yta i taget tills den är klar. Fokusera. Speciellt på våren när det mycket att ”städa”. Vilken tillfredsställelsen av att ha en bit klar!
  2. Kontrollera tiden – sätt ett klockslag när det är slut för dagens arbete. Kliv ur arbetskläderna och gör nåt annat.
  3. Rätt jord för det man vill odla – och rätt gödsel. Det handlar om val!
    1/3-del kogödsel och 2/3-delar barkmylla (eller kompost) är Lindas konkreta jordrecept.
    Konstgödsel är som snabbenergidryck, gödslar växterna kortsiktigt.
    Bra jord är som knäckebröd – gödslar jorden – på lång sikt.
    Och sluta gödsla vid midsommar - utom sommarblommor och grönsaker förstås, dem får man gödsla hela säsongen.
    Linda gödslar egentligen bara i samband med vårstädningen.
  4. Ta inte bort överblommade perenner – gör som i Enköpings parker: Klipp ner dem på plats. Ta en häcksax, klipp av stjälkarna i 2-3 cm bitar och låt dem falla till marken. Om du tycker det ser det ser fult ut – täck med ett lager jord enligt receptet ovan.
  5. Lägg ut trampstenar där rabatterna är bredare än 1,5 m. Markera trampstenarna med en pinne så du hittar dem när allt blir en djungel på sommaren.
  6. Våga lägg igen rabatter som du inte orkar med. Välj att ha ett fåtal rabatter. Där du passerar dagligen, eller ser från huset kan du välja lite kinkiga sorter – då har du ju koll på dem hela tiden. På baksidan av huset, längre bort i trädgården – välj säkrare kort.
  7. Akta dig för att göra gräsmattor av de igenlagda rabatterna. Gräsmattor är arbetsintensiva, kinkiga.
  8. Ersätt i stället med prydnadsbuskar som bara behöver gallras vart 3:e år. Kan bilda friväxande häckar.
    Linda har en tipslista på bra buskar som vi ska få, vi som var där. Akta dig för formklippta häckar – det är mycket arbete.
  9. Välj rätt planta på rätt plats. Torsten Walins bok: Sol eller skugga är en guldgruva, tycker Linda.
    För att hitta säkra kort – kolla i kommunens anläggningar – och webbsidan Årets perenn – där har de valt tåliga, bra sorter som är lätta att föröka.
  10. Tänk på kompis-perenner – som döljer t ex tulpanens vissnande blad till exempel i stället för att hålla på att fläta eller liknande. Linda skickar oss en tipslista med kompisväxter.
  11. Växtkomposition – välj färger ton-i-ton – så blir det harmoniskt, och måla i breda svep. Men låt någon mindre grupp i kontrasterande färg dyka upp här och där.
  12. Tänk också på kontraster i bladformer, runt mot kantigt – och sätt gärna ett prydnadsgräs här och där – något som sticker upp. Prydnadsgräs är aldrig fel!
  13. Välj någon växt som är din ”röda tråd” – som kan dyka upp här och där på olika platser. Linda använder jättedaggkåpan på det viset. Gärna i en kruka på något ställe.
  14. Sista-minuten piff i trädgården – inför besök t exempel: Kantbeskär gräsmattan, rabattkanterna, gångarna.
  15. Röriga hörn – de går sällan att dölja – gå alltså in för att dra blicken och stegen åt ett annat håll – med ett konst(igt) föremål, staty, soffa, nåt överraskande – undvik  återvändsgränder.
  16. Skaffa gärna redskap som inte förfular – till exempel ett klätt krattskaft, rosa vattenslang ??
  17. Tänk på bevattning – lika viktigt som jorden – plastkrukor inuti lerkrukorna, gärna med en oasis att stå på, det håller fukten - eller anlägg våtbädd (se föredrag om stenparti & våtbädd i Historik 2012).
  18. Om mossan är besvärlig och gräset inte får fart – är det för skuggigt, för sur jord, var för snöfri vinter. Gödsla med hönsgödsel – balanserar surheten i jorden – eller plantera marktäckare.
  19. Om odjuren – sniglarna – nematoder är oslagbart – vattnas ut, eller lägg lite funkiablad på gräsmattan och döda manuellt – de dras dit. Välj växter som rådjuren ratar – liksom hararna. Vi ska få en tipslista på det också.
  20. Om ogräs i häcken – det är dömt att misslyckas – lägg en barriär mot de andra odlingarna. Linda lägger markduk 1-2 meter brett – sår gräs på det för att slippa se den. Kan ta 3 år innan den fungerar helt. Myskmadra lär också kunna användas som barriär mot kirskålen. Linda testar.
  21. Om fruktträdens vattenskott: klipp inte bort dem – riv/bryt, så skadar man tillräckligt för att begränsa tillväxten. Beskär i augusti – så blir det inte så mycket överskottsnäring i trädet, och mindre vattenskott.
  22. Linda pläderar också för rejäla arbetskläder med plats för verktyg. Sekatör, ogräsjärn och snören bör alltid finnas till hands när man ser nåt som behöver åtgärdas. Och använd rejäla knäskydd!

Avslutningsvis fick vi se en bild där Linda ligger i hängmattan – och det bör vi också få tid till om vi fokuserar och väljer rätt.

Tips-listorna kommer att mejlas till de deltagare som lämnat sin e-postadress.

 

Lycklig vinnare av blomstöd på årsmötet

Byte av krukväxter 12/2

Irja visar hur man planterar om en orkide

Vi hade planerat ett föredrag, men det här var nog roligare! Intresset var inte överväldigande, men sexton personer deltog i tisdagens möte. Småplantor i krukor, nytagna sticklingar i blött papper och plast, stora krukväxter och långa revor av Westerlunds-pelargon, porslinsblomma och apsvans att klippa sticklingar ifrån – det fanns alla modeller och alla gjorde på sitt sätt. Och fastän jag bara ville ha en hibiskus, så kom jag hem med diverse godsaker. En pelargonstickling med lena blad och mintdoft bland annat och en orkidéstickling - Dendrobium nobile – och 5-6 andra otippade sorter.

Marie hade med sig en orkidé som behövde planteras om och Irja visade oss hur man gör. Man ska klippa bort alla bruna (ruttna rötter), ta bort all gammal ”jord”, fast på orkidéspråk heter det substrat. Vi fick veta att det går lättare om plantan är helt genomvattnad innan, då är rötterna mer medgörliga.

Irja ratade den större krukan som Marie hade med sig, Orkidén vill ha det trångt. Vitmossan var för blöt, så den kramades ur ordentligt, sedan vände hon upp och ner på plantan i ena handen och pulade dit lite vitmossa närmast rothalsen och fyllde liksom nystanet med mossa och orkidéjord, nystade ihop det hela innan hon tryckte ner alltihop i krukan (till en tredjedel fylld med orkidéjord - substrat).

Sedan får man trycka ihop och räta upp det hela och fylla på ett lager substrat ovanpå. Irja brukar också ta ett par bitar grillkol i sockerbitsstorlek och pula ner längs insidan av krukan.

Till kaffet fick vi hembakade syltbullar som Ingrid hade bakat – med röda vinbär i. Jättesmarrigt.

Lite nostalgi blev det också, inför sorter som ”mamma hade” men som man inte sett sedan dess; speciellt Ödesträdet och Paradisträdet orsakade såna reaktioner.

Det var nog många som gick hem med lite fler och andra krukväxtskott än de hade räknat med!

Här är exempel på vad som fanns att ta för sig av:

Rosenbegonia, Smultronbegonia, Lyktmalva, flera sorters Agave och Aloe

Chili, Palettblad, många pelargonsticklingar, Ormkaktus (?), Apsvans, Porslinsblomma

Fredskalla, Clivia, Prästhavre, Vandrande Jude, Echeveria, Ödesträd, Yucca, Gardenia

Fröbyte 22/1

På fröbytet i år så dukade vi upp alla fröer på långbord mitt i salen; grönsaker på ett bord, sommarblommor på ett och så perenner på det tredje. Mest trängsel var det kring perennafröerna, men faktum är att det mesta gick åt. Vi var ca 18 personer och hade jättetrevligt bland kaffefilter, burkar och fröpåsar. Några saknade Lasse och Kerstin och deras spännande tomatfröer. Irja hade med sig en frökolv av en slags Kobrakalla med smala blad. Vi har kommit på att den troligen heter: Arisaema formosanum. Frökolven blir jättestor på en lång stängel som böjer sig mot marken – först grön sedan illande röd. När det gäller frösådd av Arisaema så snappade vi upp följande från AoT:s forum:

Om sådd av Kobrakalla: De kobrakallor jag sått har jag låtit stå i såddkrukan med gödselvattning tills de vissnar ned. Sedan har krukan fått stå i drivbänk utan vattning över vintern. Nästföljande vår när den börjar grönska har den fått vatten på nytt och i allmänhet utplantering på sommaren. Men det beror lite på vilken art det rör sig om. Vissa får stå i kruka ett år till. Kobrakalla finns det många olika med väldigt olika härdighet och väldigt olika utseende. Jag tror att det är ganska få som är härdiga hos dig. Några fler här men långtifrån alla. Det känns som ett synnerligen ovisst lotteri att så en ospecificerad kobrakalla.

Sådd av sparrisfrö
Utomhus i slutet av april eller början av maj. Jorden ska vara välkalkad och välgödslad. Så gärna i upphöjda bäddar i lätt sandjord för bättre dränering. Efter två år tas plantorna upp för omplantering. Tredje året kan man börja skörda lite försiktigt.


Till kaffet fick vi jättesmarrig chokladkaka som Kicki hade bakat. Och så lottade vi ut fyra gratisbiljetter till Kistamässans Rum&Trädgård i mars. Glada vinnare blev: Ingrid, Irja, Pia och Gun. Ingen kom på att håva upp kameran för att föreviga vinnarna, men här är i alla fall en av dem som kommer att få en personlig biljett inom kort, Irja.