Detta hände 2011

Årsmötet hölls 8/3. Trädgårdsvandringarna började i maj.

20/1 - Frömöte, se notering nedan

8/2 - Pocketodling i köksträdgården, föredrag av Lena Israelsson, se artikel under fliken Referat

8/3 - Marktäckare, föredrag av Pia Myrberg efter årsmötet, se notering nedan

5/4 - Växter för sol och skugga, föredrag av Torsten Wallin, se notering nedan

3/5 - Fuchsia från A-Ö, föredrag av Kenneth Nilsson, se notering nedan

21/5 - Trädgårdsbesök i Nynäshamn och Grödby, se notering nedan

28/5 - Vårmarknad vid Biblioteket i Trollbäcken, se notering nedan

18/6 -Trädgårdsresa Örsundsbro, se notering nedan

30/8 - JAS-beskärning, föredrag av Ann Catrin Thor, följt av praktik 4/9, se notering nedan

3/9 - Höstmarknad på Tyresöfestivalen, se notering nedan

20/9 - Prydnadsgräs och ormbunkar, föredrag av Eva Wirén, se notering nedan

20/10 - Medelhavskänsla i din egen trädgård, föredrag av Eva Rönnblom, se notering nedan

10/11 - Minns i november, bildkavalkad från trädgårdsåret, se notering nedan.


 

Frömöte 20/1

Vi var ca 25 personer som bytte fröer och erfarenheter med varandra om frösådd av sommarblommor, perenner och grönsaker. Frökataloger och utdrag från olika webbsidor om frösådd fanns också till hands.

Pocketodling i köksträdgården 8/2

Föredrag av Lena Israelsson, trädgårdsjournalist och författare.

Rekordstor publik anslöt trots snöoväder, över 60 personer. Lena visade bilder och gav tips om utrymmessnåla odlingsmetoder och på odlingsvärda grönsaker.

Lena hade med sig 50-talet av två av sina böcker som hon sålde för 50:- styck. Det mesta gick åt.

Föredraget var mycket informativt och inspirerande. Se artikel under fliken Referat .

Marktäckare 8/3

Föredrag av Pia Myrberg från Trädgårdsamatörerna.

Efter årsmötet berättade Pia om vitsen med marktäckare i trädgården, en lugn yta kan behövas här och där. Vi fick tips på en massa odlingsvärda arter och hur de bär sig åt.
Pias trädgårdsintresse började 1983 med nytt hus – i Tullinge, på en sandås. Torrt och närings­fattigt. Gick med i Trädgårdsamatörerna. Gjorde en blötbädd – och sedan flera.

Några bilder från hennes trädgård:
-
Sammetshortensia – vill ha lä, skugga, fuktigt.
-
Pseudokamelia
-
Yucca –blommar vart 7:e år

Marktäckare
– lugnar ner – men tänk dig noga för – de sprider sig i regel invasivt –
.. med underjordiska eller ovanjordiska utlöpare t ex Revsuga

  • Waldsteina – lite rik jord och lagom fuktigt
  • Hosta – har ett mer samlat rotsystem och sprider sig inte på samma sätt – effektiv av­gränsare
  • Vinca Minor –farlig
  • Benved – vill ha mycket fukt – växer lång­samt
  • Björnmossa –
  • Brunnera Jack Frost
  • Bergenia klarar allt – tar man bort gamla blad på hösten sätter den fart
  • Dicentra vill ha mkt fukt – annars rymmer de och dyker upp överallt
  • ..sorten King of hearts har ett mer samlat rotsystem – blommar hela sommaren – en av föräldrarna är Dicentra pelegrina

... finns även en Burning Hearts – med mör­kare blommor

  • Alunrot har hur mycket namnsorter som helst och olika färger och kommer nya hela tiden – en ny heter Hollywood som Pia säljer på mässan.
  • Daggkåpa – flera sorter
  • Nävor – dalmaticum bildar låga små kuddar
  • Gräs:Luzula pilosa ”Igel” – med samlat rot­system – fina tufsar
  • Linnea – förgrenar sig utmed marken – ser stökigt ut – sorten Americana blommar mer än vanliga och sprider sig fortare
  • Cornus – amerikanskt hönsbär – drar sig dit där det finns fukt
  • Shortsia – fransklocka –
  • Cremanthodium rhodocephalum med nickande blommor
  • Arabis fernandi coburghii Variegata –klarar torr jord, finns även en Gold.
  • Sockblomma blir frodiga i fukt – finns arter med samlat hårt rotsystem – finns en lila –phee = grandiflorum
  • Minuartia stellata – som en mossa, vill ha full sol och god dränering. Växer långsamt
  • Azorella trifurcata – guldgula (?) blommor, fina kuddar
  • Igelkottsnejlika – hård kudde, växer lång­samt
  • Bergnejlika –Gracianis pollitanus – snabb och tålig
  • Backnejlika Deltoides – är svår, stökig
  • Dianthus alpinus – kortlivad
  • Hasselört – tar tid på sig
  • Saxifraga – bräckor är tacksamma
  • Cotoneaster horisontalis – lingonoxbär
  • Plister
  • Trifolium repens purpurascens – en rödbladig 4-klöver - i bergsskrevor
  • Antennaria dioica –katttfot, låg, bild från Ulla Molis trädgård
  • Raoulia lutescens –gulgrön – eller australis – låg liten bladväxt
  • Taklök i tusentals modeller
  • Gunnera magellanica blir ca15cm hög, fuktktävande, dåligt härdig
  • Rubus rolfei liten ”hallon” med stora, hårda, vintergröna blad – bildar stor matta
  • Chrysosplenum-låg, snabb spridning
  • Arenaria balearica (eller montana) har små runda blad, vita blommor
  • Maianthenum – ekorrbär
  • Hedera helix – murgröna – bilden visar att man klippt en stig rakt genom murgröne­mattan!

 Tack för ett trevligt föredrag!

Växter för sol och skugga 5/4

Föredrag av Torsten Wallin, landskapsarkitekt.

I boken Sol och skugga beskriver Torsten 12 trädgårdar med olika förutsättningar och de byggdes upp - eller ändrades. Det handlade dels om planering och formgivning och mycket om växtval efter läget.

Torsten visade bilder från några av dem och förklarade växtvalet t ex

  • En Skogstomt i skuggigt läge på en ö i Finländska skärgården.
  • En mossträdgård
  • Hans egen skärgårdstom med klippr och raviner och med ett vått parti (kärr) mitt på tomten - i skugga. Här måste man välja växter som klarar både torka och väta, t ex:  
    - Vit skunkkalla fr Kamtjatka (jätteblad)
    - Hosta seyboldiana ”Elegans” med vita blommor
    - Vita kransveronika
    - Vårsköna – Claytonia sibirica som marktäckare, sprider sig, trivs överallt
    - Blodbräken
    - Gulbladigt Hakonegräs
    - Junimagnolia med stora blad, klarar zon 3-4 (Magnolia obovata)
    - Kentuckykaffe med skirt bladverk – blir lite som hassel i vårt klimat
    - Asiatisk björk med röd bark och vita vågräta strimmor
    - Ädelgran vill gärna ha sällskap och skydd under uppväxten 
  • En egnahemsträdgård i Enskede, med lerjord. 
  • En trädgård i Höganäs, utsatt för stark torka
    Iris, Glansälväxing, Miscanthus och Körsbärskornell
  • En gammal gård där byggnaderna formerar sig runt en skyddad innergård

Torsten hade också med böcker till försäljning och alla fick en dedikation.                 

Fuchsia från A-Ö 3/5

Föredrag av Kenneth Nilsson, fuchsiaexpert och trädgårdsfantast.

Kennet hade förberett föredraget med en tripp till Rockdala i Norrköping och hade med sig sticklingar, dels till försäljning men också för demonstration. Här några noteringar från föredraget..

  • Duggregn och +10 till 12 grader är bästa vädret.
  • Latinamerika och Nya Zeeland är hemländerna
  • I berg- och högländer 1500-2300 m över havet
  • F magellonica (?) och några till är perenna
  • F Fulgens – finns120 vilda arter av – tål sol och hetta
  • Resten är odlat.
  • Allt på Fuchsian är ätligt
  • Arborescens – som syren med bär, ärtstora
  • F Bolivianum har blad som Änglatrumpet och långa klasar med blommor och bär
  • F hemsleyana
  • F procumbens är krypande, gul med blått pollen, lik Hemtrevnad, Strandväxt
  • F corticata – blå, som ett träd, 12-15 m och 60 cm i diameter – och har flagande bark
  • På Irland finns häckar av F magellonica – klipps med slåttermaskin.
  • Fuchsia kan tåla soligt läge på friland.
  • Övervintring
  • Behöver egentligen inte vila, men eftersom vi kan ju inte ge dem rätt förutsättningar.
  • Ju kallare, desto bättre, men inte frost. Ska vara ute tills första frosten. Garage går bra.
  • Klipp ner till hälften
  • Ta bort hälften av jorden
  • Ta bort allt grönt – det ska bara vara några pinnar kvar
  • Avbryt all vattning – de får inte vara för fuktiga – rötterna torkar inte (?)
  • En lite kruka måste kanske ges några droppar vatten till jul
  • Lägg i en stor hög invid en vägg eller mur + 1 meter löv över det hela
  • De börjar växa /sätta löv vid +4 grader – då måste de ha ljus – och sparsamt med vatten
  • Största krukorna – när de börjar växa måste man vattna, men VATTNA INTE NAKNA PINNAR
  • När det är dags att vakna på våren, kan man hitta nya skott under lövtäcket
  • Lufta då och då, låt de sakta vänja sig vid ljuset
  • sätt gärna plastpåse över och låt stå ute i skugga
  • Efter nån månad borde det finnas blad så man kan vattne mer normalt.
  • Rotar sig lättare än pelargoner, gärna i ren sand eller såjord – helst inte i vatten

Bra sorter:

  • Celia Smedley
  • Anabel – ljus rosa-vit
  • Caspar Houser
  • Göteborgskan– var vanligast förr, men sällsynt nu
  • Paul Fischer
  • Baby Blue Eyes kan övervintra ute
  • New Millenium

 Skadedjur

  • Ohyra inget problem om de hålls utomhus – inte i bostadsrum.
  • De tas ut som nakna pinnar och tas in som nakna pinnar
  • Stinkfly – grön som en bladlus – flyger, sticker sönder bladen vid utspringet, så skotten trillar av – den trivs på (kommer från) Björkar och Forsythia-
  • Björktjära fr Finland, upplöses i vatten och sprayas på – förebyggande.
  • Om nya sticklingar slokar – sätt den i kaffekoppsstor kruka och vattna längst in mot stammen – där sugrötterna finns.
  • Toppa gärna plantan så den förgrenar sig – men vattna mindre då ett tag ..
  • Det går bra med vilken jord som helst, bara den är lucker – tryck inte ihop jorden
  • Vattna inte underifrån – sätt krukan i vått grus bara + plastpåse
  • De vinterhärdiga på friland utvecklar bra rotsystem, de kan stå i full sol, gärna på sluttning – vid husgrunden eller stenparti. Plantera så djupt som rosor. Nedliggande grenar begravs och får rötter.
  • Ställ plantan i en grop och skyffla på jord allteftersom

 Vintersticklingar?

  • Vid övervintring i lövhög, kan man ta sticklingar ca 20 cm långa, penntjocka bitar och lägga i lövhögen. Till våren blir det små skott. Gräv ner ”pinnen” – så bildas rötter.
  • Blåst är inget problem i sig, men om plantan står i kruka är det risk att de blåser omkull. Lägg dem ner!
  • Öronviveln älskar rhododendron och fuchsia – lämna konduktörsklipp. Den lägger ägg på jordytan. Vattna med Provado. Eller lägg gräsklipp på jorden så läggs äggen där, släng klippet (med äggen) när man tar in krukorna för vintern.
  • Skymningssvärmare – en stor grön eller brun – kan kaläta en fuchsia på 0-tid
  • Fuchsian växer och blommar samtidigt, så den behöver mycket gödsel – lite varje dag – fram till mitten-slutet av september när det är dags att förbereda sig för vintern.
  • De vill gärna stå i kall höstsol.
  • Dygnsrytm och Årsrytm
  • Kan hanteras som Änglatrumpet.
  • Kolla med en potatis hur klimatet är där du vill ha övervintring

 

Trädgårdsbesök 21/5

Trädgårdsbesök  i Nynäshamn och Grödby.

Vi var ca 25 personer som samåkte till trädgågrdsbesök på Södertörn den 21/5.

Brunnbergs trädgård i Nynäshamn – en trädgård som kommunen är stolt över och har med bland sina tips på aktiviteter. Ägarna är Trädgårdsamatörer i Nynäskretsen och det märks i trädgården som är översållad av mer eller mindre exotiska växter i torvpartier, våtbäddar, skuggrabatter och soliga partier. Trädgården var inte så stor, men där fanns i princip allt.

Extra väggar i trädgården hade skapats med flätade skärmar av sälg (eller pil?). Ett plank var utformat som fasaden på en liten stuga med Pelargoner i fönstersmygarna. Vi åt medhavd matsäck i trädgården innan vi åkte vidare.

I Grödby möttes vi av paret Nyberger som hade bullat upp med både kaffe, smörgås, hembakt kaka och fruktsallad. En stor häck av rhododendron, stor damm med både vanliga och ovanliga växter, japansk hörna och en imponerande dammanläggning för Koi-fiskar.

Där fick vi en lektion i hur man sköter dessa stora fiskar med vattenförsörjning och rening. Värdparet hade velat att vi kommit några veckor senare så hade mer varit blom. Det ska vi tänka på inför kommande planering av trädgårdsbesök.

Vårmarknad 28/5 i Trollbäcken

På grund av byggnationer kring biblioteket kunde vi inte hålla till vid entren, utan fick husera på baksidan i den lilla ”parken”. För andra gången använder vi principen att man får köpa/ta för sig högst tre plantor åt gången Detta för att de som kommer först i kön inte ska kunna roffa åt sig allt av värde på en gång – fler ska kunna få chansen att fynda. Det användes även på förra växtmarknaden på Tyresöfestivalen och då hördes en och annan protest. Men nu börjar processen sätta sig, och det fungerade bra.

Vi hade också "levande tipsrunda" där man ska gissa namnen på växter som ställt ut på ett bord. Denna gång på temat Perenner, mest vårblommande sådana.

Vädret var fint och vi blev av med mycket växter, men fick ganska mycket över, trots allt.

Trädgårdsresa till Örsundsbro 18/6

Med full buss anlände vi till Alsta Trädgårdar i Örsundsbro utanför Enköping. Per Palmén kom ombord på bussen och berättade historien bakom det hela. Det var som en hantverksby, där man förutom plantor kan köpa rostiga saker, keramik, stråhattar i olika modeller och färger, tvålar, hemvävda vackra filtar, skulpturer, tavlor etc. Och i ”snickarboden” på andra sidan vägen, kunde man köpa träfigurer av mycket speciell natur. Vi handlade växter med 20% rabatt och bussens bagageutrymme började fyllas på.

 

Sedan bar det av in i skogen mot Överbo Perenner i Björklinge. Sture Järpemo har en lite speciell stil som jag tidigare mest mött hos gamla skärgårdsgubbar – och hans passion är pioner. Och här fanns det pioner – alla de sorter – och flera odlingsrader med perenner, mer än i Alsta trädgårdar, faktiskt. Hustrun Kristina hade dukat upp bröd med ost och skinka och lite kakor och hela huset stod till vårt förfogande. Bagageutrymmet i bussen börjar nu bli välfyllt.

Sedan besökte vi Agneta Darberg i Ären­tuna. Det var en mycket speciell anläggning, med singel (16-32) som golv över i stort sett hela trädgården – flera lager av tidningar och markduk under stenen höll ogräs borta. I odlingsbäddarna flera lager av hästgödsel. En lekstuga med sovloft (Kyrkan), en grillstuga där vi fick köpa grillad korv med bröd.

Alla verkade nöjda med mixen av besöksträdgårdar. Stämningen var god. Vi slapp regn. Vi kom till Alléplan lite före utsatt tid och så vitt jag vet var det bara en blomkasse som kom på avvägar.    

JAS-beskärning teori 20/8, praktik 4/9

Föredrag av Ann Catrin Thor från RST.

I teoridelen gick Ann Catrin igenom olika  verktyg, varför man beskär och hur man ska lägga snittet. Olika träd och beskärningsmetoder  (uppbyggnads-, gallrings- etc). Alla träd kan beskäras i JAS, vissa trädd kan också beskäras på vintern. Vi fick veta att vattskott kommer för att kompensera för förlorad bladmassa, och hur vi tar bort dem. Vi fick också lära en del om sjukdomar på träd och att horisontella grenar bär mest frukt, Upprätta grenar blir mest löv. Nedåtböjda grenar är tecken på att fruktsättningen börjar avta.

Det var ett informativt föredrag med många konkreta råd.

Den 4/9 samlades 15 av deltagarna till en praktikövning i en medlems trädgård i Vendelsö.   

Höstmarknad på Tyresöfestivalen 3/9

Vi blev anvisade en ny plats på Tyresöfestivalen i år, precis bakom B-huset, och det fungerade bra. Yngve och Stefan hade med två höga parasoller (förutom möblerna) så vi kunde spänna upp banderollen mellan dessa. Bra lösning, klokt tänkt!

Många frivilliga funktionärer ställde upp för försäljning av plantor och lotter. Det var mycket folk mitt på dagen men eftersom de flesta ”kunderna” var medlemmar, så fick vi inte in så mycket pengar. Det är i och för sig glädjande att medlemmarna hittar oss på den nya platsen, men kanske hade vi väntat oss att träffa fler nya tänkbara medlemmar. Från 16-tiden slumpade vi bort plantorna 2 för 10:-, men det blev ändå mycket över.

Tipsrunda runt bordet fungerar också bra; temat var ”träd” och 73 personer deltog, 9 st hade 12 rätt. Lokalradio hade också ett inslag med en tävlande (som fick 7 rätt).

Prydnadsgräs och ormbunkar 20/9

Föredrag av Eva Wirén, trädgårdskonsulent.

Eva berättade om sina favoriter bland ormbunkar och gräs och gladdes över vårt intresse. Det finns så många sorter och användingsområden, och Eva benade ut det mesta. Vi börjar med dem som blommar på våren och går mot hösten..

Här några noteringar.

GRÄS

  • Sesleria caerulea,  Älväxing - med färgspel mörkt/ljust grönt, lite tufsiga ax. Gillar kalk
  • Luzula nivea, Silverfryle - eg ett halvgräs, blommar i juni, vintergrönt, klarar även torr skugga, sprider sig lite. Små hår som lyser i motljus. Klipp ner till 10-15 cm (på våren)
  • Festuca glauca, Blåsvingel - kräver sol och torrt. Tål inte vinterfukt (ruttnar) - ’Elia Bluh’
  • Helichtotrichon sempervirens, Silverhavre - stänglar 80 cm, tuvan ca 40 cm. Knäcks lätt. Fin med Kärleksört
  • Sesleria nitida, Glansälväxing - Soläslkande. Håller sig snygg länge, breddar sig sakta. Långlivat, torktåligt. Fin i torra slänter
  • Carex morrowi, Japansk starr - ’Ice Dance’ - halvgräs, stort släkte. 3-kantiga strån. Halvsk-skugga. Vintergrön, lite som ampellilja. Samlat växtsätt.
  • Hakone chloamacra, Hakonegräs - Rätt lågt, 30-50 cm. Neutralt. Brer ut sig i sidled. Böljande. Vill ha fuktigt, skuggigt. Finns även en gulbladig variant: ’Aureola’
  • Molinia caerulea, Blåtåtel - Lyster, skira ax. Härdigt, gärna fukt men inte vinterväta, sol-halvsk, Variegata = brokbladig (Lanterna ?)
  • Molinia caerulea, Blåtåtel- ’Moorhexe’ – väldigt upprätt, pelarlik. Bruna ax, sol-halvsk. Härdig. Klarar det mesta.
  • Cares elata, Bunkestarr - ’ Aurea’ . kan stå i sumpzonen. Klarar  sol om det inte är för torrt, men blir lite mer limefärgad,
  • Carex muskunginensis, Palmstarr- Frodig, luftig, volym. Sol-halvsk gärna i dammkanten, på fuktängar men klarar även rabatt
  • Imperata cylindrica, Bomullsgräs - Inte så härdigt. - ’Rubra’ = Blodgräs. Rödare mot hösten. Fin med Nätnäva.

 Lite högre gräs:

  • Calamagrostis x acutiflora, Tuvrör - ’Karl Foerster’  kan bli 1,5 m hög med vippor. Formfast, grönskar tidigt med blanka gröna blad. Ax i juli – går över i brunt på hösten. Härdigt. Sol-halvsk, breddar sig. Fin på vintern
  • C -’Overdam’ = vitbrokigt. Lite mer smalväxande med vit-grönstrimiga blad. Tuvan kommer igång rätt tidigt på våren. Ganska torktålig.
  • Calamagrostis brachytrica, Diamantrör- 1,20 m Blommar lite sent. Mycket sol underlättar. Fjäder­liknande vippa. Härdigt.
  • Achnaterum calamagrostis, Silvergräs - Blommar i juni. Meterhögt, soligt, vamt skyddat läge, lite känsligt
  • Molinia caerulea ssp arundinacea, Jättetåtel- bl a ’Transparent’, ’Karl Foerster’ – Fontän.
  • Härdigt. Sol-halvsk, förnöjsam – tål även sur jord. Blir stor, ca 2 m. Gul höstfärg, står länge på hösten
  • Spartina pectinata, Gullbrandsgräs - ’Aureomarginata’ (lite brokbladig). Blanka, långa blad som band. Roligt. Träskmark är OK men tål torka och är mindre invasiv då. Axen väldigt sena.
  • Miscanthus sinensis, Glansmiscantus - Kungen av gräs 1,5-2 m, formstark, inte så härdigt, sol o värme vill de ha, mycket vattenoch näring, vintervackra, sena på våren - finns i många sorter:
  • Nishidake – en av de första sorterna, blommar tidigt
  • Undine – lite rödlätta vippor
  • Morning Light - silvrigt ganska torktålig
  • Kleine Fontäne - 140 cm rosa-skimrande vippor, lite vågrätt bladsätt.
  • Gracilimus – lik Morning Light men grönare, hårda blad
  • Zebrinus - Tvärrandigt

 OBS: Coyote-vide – silvrigt träd

ORMBUNKAR

Friska. Gillar skugga och fukt (i regel). Vintergröna är lite känsliga. Fanns redan för 400 milj år sedan. I England mitten av 1800-talet var det på modet att samla. Finns över hela jordklotet. Fin ihop med perenner t ex Astilbe. Finns ett 30-tal arter i svensk natur.

  • Athyrium niponicum – regnbågsbräken – ’Pictum’ – Lite ömtålig. Sen på våren. Fukt o skugga – blir bränd i solen. Breedväxande. Vintertäckes.
  • Dryopteris erythrosora – Blodbräken; Nya blad är kopparfärgade. Gillar inte vinterfukt. Vintertäck, Grön på sommaren fin höstfärg, lite vintergrön. Lite ömtålig.
  • Asplenium scolopendrium, Hjorttunga – Låg.Vintergrön, känslig för vårsol och barfrost, vill ha kalk, finns många sorter. Växer i grottorna St Karlsö – (för där kan inte fåren äta dem enligt Yngve).
  • Blechnum spicant, Kambräken – Surjordskrävande. Vintregrön (de yttre bladen) Sporbärande stänglar i mitten. Nätt 20 cm.
  • Polystichum seriferum ’Herrenhausen’; Spetsbräken – sirlig, mjuka blad – somsömnadsspets. Vintergrön. Känslig för barfrost. Vintertäckes. 40 cm Woodland. Bildar bestånd. Finns många sorter.
  • Matteuccia struthiopteris, Strutbräken – entydig rothals, växer vild o sprider sig friskt. Vissnar tidigt på sensommaren, speciellt om det är torrt, sen på våren. Separata sporbärare står kvar
  • Adiantum pedatum – frilandsadiantum – klarar sol om det är fuktigt, helst halvskugga – växer horisontellt. Svartglänsande ... Elegant
  • Asplenium trichomanes, Svartbräken – Klippormbunke – 15-20 cm sirlig varta stjälkar. Växer i skrevor, kan växa rakt ut från klippskrevorklarar sol rätt bra. Små runda blad.
  • Dryopteris filix-femina, Majbräken – klarar sol bra, meterhög, tunna blad, blåsre lätt sönder.
  • Polystichum aculeatum, Uddbräken – blanka hårda blad, 40 cm hög, bredväxande. Vintergrön. Halvskugga – en av de mest torktåliga om skugga finns.

Medelhavskänsla i din egen trädgård

Föredrag av Eva Rönnblom, trädgårdsjournalist och författare.

Eva plockade lite från sin bok Medelhavsträdgård i kruka och lade till tips på tåliga perenner och buskar som ger medelhavskänsla utan att behöva "dalta". Det var ett mycket informativt och inspirerande föredrag och Eva bjöd på mycket trädgårdskunskap - och citronkaka från egna citroner, sticklingar av olika citrusväxter och böcker till lotteriet: Citrus i kruka, Trädgårdstider och Medelhavsväxter i kruka. Se artikel under fliken Referat.  

JAS-Beskärning 30/8

ACT visar en bild av en 9 550 år gammal gran på Fulufjället. 9 550 år! Och den är inte stor.

Litteratur:        

Beskärningsboken – är den bästa. (Klaus Vollbrecht).

Ympning av fruktträd (Anton Nilsson).

Skydda din trädgård (Maj-Lis Pettersson)

Faktablad om Trädbeskärning och Buskbeskärning

 

Verktyg för beskärning:

Finns en liten sekatör för små händer, ifrån Grönytekonsult.se

Japansåg

Sekatör från Felco har utbytbara delar

Stångsåg – ger inga bra snitt – stångsekatör är bättre.

 

Snittet – är det viktigaste – det ska vara så liten snittyta som möjligt, helst inte mer än 10 cm. Annars blir det ingen bra vallning – och så kan det bli fläkskador.

Öva på äppelträd, de är så snälla – men kolla vallningen nästa år.

I genomskärning kan man se vallningar som en bubbla, sedan växer årsringarna på-

 

Bättre att såga för långt ut än att skära för nära grenkragen, för den stänger för svampsporer.

Hitta grenkragen – det måste man också öva på – och kolla nästa år – hur det ser ut.

 

Vattuskott – försöker ersätta den förlorade lövmassan. Ta max 30% av lövmassan om du vill slippa vattskott. Trädet vill ha sin bladmassa för fotosyntesen. AC tar bort vattskotten på våren, dra av dem med handen bara.

 

 

Beskär för att få in sol.

Om ett toppskott ska beskäras – försök att såga snett – inte rakt – för det har ju ingen grenkrage.

För att få bredd på kronan klipps ett toppskott.

Klipp/skär vid utåtriktad gren.

Grenar som går inåt vill man inte ha – man måste ju få in sol-

 

Uppbyggnadsbeskärning i 10 år – varje år. Sedan är det inte så noga.

 

Lönn och Björk  – blöder på våren

Rönn och Oxel – uppbyggnadsbeskär bara – inte annars

Kastanj, Pil, Poppel är rötkänsliga och bäst att beskära när trädet är i tillväxt, dvs JAS – då stänger trädet sårytorna – medan trädet har löv eller knoppas.

 

Juli – Norrland

Aug – Mellansverige

Sept – Sydsverige

 

Unga friska träd kan beskäras på vintern – men max -10 grader.

Det finns inget träd som inte kan beskäras i JAS.

När löven gulnar eller knoppar börja bildas – ska man inte beskära (blomknopparna faller av när man drar i grenarna)

En gren här och där – kan tas när som helst.

 

 

 

Om du lejer folk för beskärning, se till att de har försäkring etc,.

I norra Sverige formklipper man Björk – men de tål inte så mycket bladmassa då.

 

Sedan var det tre skisser som är svårt att få med här, men försöker beskriva:

Om trädet har mest uppåtriktade grenar – blir det bara löv

Om grenarna är mestadels horisontella – blir det mycket frukt

Om grenarna är mestadels nedåtböjda är fruktproduktionen i avtagande.

Så – horisontella grenar = trubbiga grenvinklar eftersträvas.

Det får man korrigera när trädet är ungt – med stöd – i 2-3 år – sedan tas stöden bort.

 

Spaljering – kräver att man knipsar då och då

Fruktknoppar är större än bladknoppar. Vattskott har bara bladknoppar.

 

Sjukdomar:

Fruktträdskräfta – sprids mest på vintern

Små roströda prickar på stammen är svampsporer = inkörport för röta

Friska träd smittas inte så lätt

Kräfta på vuxna trädgernar kan klippas bort och trädet ger frukt ändå. Kräfta på unga träd eller på huvudstammen – elda upp!

Tickor och honungsskivling på träd indikerar sjukdom

 

Om markhöjning kring träd:

Det är trädets rot som inte vill ha mera jord på sig. Stammen spelar det ingen roll för.

 

Klätterväxter i träd:

Det är OK bara de inte konkurrerar med trädets lövmassa.

 

Buskar

Beskär bara när det inte finns löv

Inte längre ner än 20 cm

Gallringsbeskär över 3 år – 1/3-del i taget

Fimpa inte bara i kanterna (=fastighetsskötarbeskärning)

Mahonia tål hård beskärning

Thuja har svårt att bryta på gammal ved

Rododendron – klippa direkt efter blomning