BESKÄRNING

Per Hausers föredrag om beskärning 1/10 2008

Pär Hausers föredrag om beskärning av träd och buskar. När inledningen om ’Vad’ och ’Varför’ var överstökad (kanske lite onödigt lång?) och vi kom in på ’Hur’ så blev det också fart på engagemanget och frågorna. Många åhörare var också laddade med bilder av mer eller mindre svåra problem och fick förhoppningsvis lite vägledning under pausen.

  • Trädbeskärning görs av olika skäl, t ex säkerhet: fallande grenar, framkomlighet, öppna synfält etc
  • Ett annat skäl är byggnadsvård – grenar som kan skada fasader, rötter som letar sig in i avloppsrör, klätterväxter som fungerar som stege för råttor och möss etc
  • Ett vanligt skäl är att förse sig själv och ev grannar med sjöutsikt (fast då handlar det mer om total nedsågning)
  • Beskärningen har också en produktionsaspekt – man beskär för att få ökad skörd av frukt och bär eller för att samla in löv i gamla tider
  • I plantskolorna är beskärning ett sätt att få fram fler och bättre plantor – buskar ska ju ha 3-5 grenar och då krävs toppning i ett tidigt skede
  • Även sommarblommor – och tomater bör toppas, säger Pär (Hmm!)
  • Vi fick också veta att plantskolorna ibland ”fuskar” med beskärningen och i stället sätter 3-4 sticklingar i samma kruka för att få ett buskigt växtsätt av t ex Chrysantemum
  • För rangliga tomatplantor gäller att lägga så mycket som möjligt av stammen under jord, så att mera rötter utvecklas
  • För snittblommor är det lite tvärtom – ju mer långskaftade rosorna är, desto dyrbarare – och även det åstadkoms genom beskärning , anpassat till ljusför­hållandena
  • Genom beskärning kan man också göra te-produktionen effektivare – det går snabbare att skörda små sammanhållna tebuskar, än stora, yviga.
  • Vi fick se olika exempel på beskräning i prydnadssyfte – i formav t ex bonsai, formklippta buskar och träd, häckar och labyrinter
  • Genom häckar i flera rader kan man styra blicken och trolla med perspektiven
  • En klippt avenbok (solitär eller häck) är ju vacker även som ”skelett” under vintern
  • Att lyfta kronan på t ex en ek gör att man kan röra sig fritt under trädet
  • Att så mycket träd beskärs på vårvintern har inte så mycket med träden att göra, utan beror på att det var då trädgårdsmästarna hade tid att jobba med detta. (Det har jag misstänkt länge....!)
  • Enligt senare forskning är det fastslaget att de flesta träd mår bäst av att beskäras under juli-augusti-september (JAS-månaderna)
  • Detta gäller dock ej stenfruktsträd; dvs plommon och körsbär, som helst ska klippas direkt efter skörd av bären
  • Det gällar att skydda träden från näringsbrist (att saven läcker) och sjukdomar som svamp och bakterier (som tar sig in i sårytorna)
  • Såren läker bäst under tillväxtsäsongen
  • Beskär så lite som möjligt - i stället för att klippa flera kvistar på samma gren – ta hela grenen
  • Vissa träd blöder mer än andra och får inte klippas i tillväxtsäsongen: lönn, björk, hästkastanj och vinranka
  • Tidigt på våren ska man beskära: Buddleja (fjärilsbuske), rosor, hortensia. De blommar på årsskotten och får alltså mer blommor genom den tidiga beskärningen. Man ska klippa bort det som frusit/dött under vintern
  • På våren efter blomningen ska man klippa: forsythia, måbär, prakttry, spirea, syrén och rhododendron. De blommar på fjolårsskotten så då grundar man för riklig blomning nästa år genom att ta bort gamla grenar
  • Följande kan skäras ner helt och hållet: berberis, forsythia, måbär, snöbär, syrén, schersmin, rosor, vinbär och pil-sorter, lind och fläder
  • Gör ingen beskärning på buskar o träd precis när bladen slagit ut
  • Beskurna buskar och träd får större blad – kompenserar minskad bladmassa genom större bladytor
  • Rhododendron kan toppas efter blomning
  • Rönn kan beskäras nu eller på vårvintern
  • Gran är vanskligt att klippa – de förgrenar sig inte gärna
  • Ädelgran kan däremot skjuta nya skott från stammen
  • Klätterhortensia kan klippas när somhelst
  • Ask har lika agressivt rotsystem som pilen – håll undan från avloppsrören!
  • Ett stort träd kan inte klippas så det blir litet! (Ante mig...!)
  • Att kärnan är död innebär inte att trädet är dött , all verksamhet sker då i cylindern runt omkring
  • En ihålig ek kan leva ett par hundra år till – men fyller man det med betong (var vanligt förr) så kan betongen dra till sig svamp/bakterier genom att hålla kvar fuktighet
  • Träd med aggressivt rotsystem bör ringbarkas före fällning – annars växer bara nytt träd fram på samma rot/stubbe (var det rätt uppfattat?)
  • När man klipper äldre buskar kan de svara genom att skicka ut mycket nya skott – så man får hålla efter dem och glesa ut under några år
  • Tillväxten hos buskar och träd sker bara i en zon alldeles innanför barken
  • Gör så kort snitt som möjligt och vid grenkragen – det är inte värt att sträva efter att få en rak linje utmed stammen
  • Torra/skadade grenar kan tas bort när som helst
  • Det tar många år innan man ser resultat av beskärning, därför finns det så många olika skolor på området

Pär pratade också om äpplen, äppelträd och ympning:

  • Äppelkart som är dåligt pollinerade blir små till växten och faller snart till marken.
  • Första kartfallet är de kart som skadats av insekter
  • Förr fanns i regel en sorts grundstam (A2) som man ympade på – men idag finns flera olika sorters grundstammar och dessutom är de mindre – enklare att sköta och skörda.
  • Ihålig äppelstam behöver inte vara sjukt träd – men finns det svampar i ett sår – då är det snart dött
  • Träd överlever i regel också fläkskador
  • Gnidskador är värre – det kommer lätt in fukt
  • Dubbeltoppar – ska tas bort så tidigt som möjligt.
  • Vattenskott utvecklas när man klippt mycket stora grenar – en del av dem kan sparas till nya genar
  • Man behöver inte vara rädd att vattenskott tar näring från trädet - har de utvecklat blad så tillför de näring
  • Det är bladmassan i förhållande till frukt som avgör skörden
  • Lite knep för att få mycket frukt snabbt:
    - vågräta grenar exponeras mer för solen och ger mer frukt
    - Klipp vid uppåtriktad knopp så bildas en uppåtgående gren
    - klipp vid nedåtgående knopp så bildas vågrät gren
    - man kan låta bli att klippa och i stället binda/tynga ner en uppåtgående gren
    - eller binda upp/lyfta en nedhängande gren